Då och då funderar jag på hur livet skulle sett ut om jag levt någon annans liv. Hade jag varit samma människa? Hade samma saker skett? Samma möten men med andra människor? Jag funderar över hur ens identitet fördändras konstant. Varje insikt, varje samtal och varje händelse gör skillnad i hur du upplever världen omkring dig och hur du upplever dig själv. Jag har inte haft mycket tid att fundera över dessa värdsliga dilemman den senaste tiden och det gör att det hela blir mer intensivt i detta nu.

När min dotter var nyfödd funderade jag väldigt mycket på hur livet skulle sett ut om hennes pappa och jag valt att leva tillsammans. Om jag aldrig blivit gravid, hade jag stått och stampat på samma fläck som då, med samma problem? Då och då tillåter jag mig själv att fantisera om hur jag hade varit, vad jag hade gjort och med vem, men den mesta av tiden slår jag bort de förlegna drömmarna och inbillningarna och njuter av det jag har fått. Jag har för flera år sedan valt att leva i nuet. Jag har fått en underbar dotter som jag aldrig någonsin önskar bort, men att omständigheterna kring hela föräldrarskapet sett annorlunda ut, det önskar jag ständigt och det förlåter jag mig själv för. I samma stund som jag längtar efter att vårt familjeförhållande sett annorlunda ut så känner jag en stor tacksamhet till Cornelias frånvarande pappa. Utan hans agerande i den här situationen hade jag inte varit där jag är idag. Jag hade varit någon annan, i ett annat liv med andra människor. Jag är inte 100% nöjd med vår position idag, men det kommer jag aldrig att bli. Jag är för alltid en människa som kommer tänka, what if? Men det betyder inte att jag inte trivs i mitt nuvarande läge, men jag kommer alltid att undra vad som skulle ha hänt om jag inte druckit den där sista ölen den där kvällen när Cornelia blev till. Tänk om jag inte valt att göra det rätta. Tänk om jag hade tagit bort henne. Du måste missförstå mig rätt, jag önskar aldrig bort min dotter, men tänk om? Tänk om mamma inte varit helt underbart stöttande i den här situationen. Tänk om pappa inte blivit jätteglad över att få bli morfar. Tänk om jag valt bort henne? Tänk om.

Varma Hälsningar Jessica Petersson