Idag sörjer jag Ingemar Bergman. Denne svenske filmgigant. Ingen före Ingemar Bergman och ingen efter Ingemar Bergman kommer att betyda så innerligt mycket för svensk filmindustri. Han likt Woody Allen banade väg för den nya filmproduktionen i Sverige och i övriga världen. Den film vi ser idag och all film för all framtid kommer alltid att vara präglad av denne legend.

Idag sörjer jag Ingemar Bergman. Idag känner jag för hans familj.

Veckan har hittills över lag har varit tillfredsställande. Jobbade två hela och krävande dagar på mitt nya jobb och tro det eller ej, det var, i brist på ett bättre ord, skit kul. Den övriga personalen är toppen trots den stress och press som vår yrkesgrupp utsätts för.
Gårdagen var dock ett bakslag, vaknade med förkylningskänningar och tänkte, "inte nu igen". Jag har tidigare skrivit om att jag 99% av gångerna alltid lyckas bli sjuk vid olämpliga tillfällen. Vid kursstarter, början på nya gruppövningar, dagisinskolning och nu även vid nya jobb. Sjukdomen till trots fick jag ligga i sängen till 10.30, sen tog huvudvärken över hela min kropp och jag krävde en Panodil Zapp. Vi spenderade hela eftermiddagen i tvättstugan och i sällskap av dammsugaren lyckades vi få ordning på den röra som existerade i hemmet. Vann även 50:- på triss, vilket är högst ovanligt, jag vinner nämligen aldrig. Idag har Cornelia varot på sin första lekdejt hos hennes kompis Bella. Hela eftermiddagen var kul och jag fann en jämlike i Bellas mamma. Vi pratade om allt möjligt och jag tänkte, "äntligen". De mammor och pappor som jag i Ljungby umgicks med sporadiskt var så överdrivet vuxna trots att de bara var 5-6 år äldre än mig. De var så tråkiga och ointressanta att jag nästintill föraktade dem. Så trots att den här mamman är gift och har två barn och ska flytta till hus, så var hon precis som jag. Okej, inte helt som jag, men vi kom väldigt bra överens. Så nu har vi bestämt planer tillsammans och det känns helt fantastiskt. Jag vet vad alla barnlösa tänker nu, att det låter konstigt att jag kan bli så här glad över att ha skaffat en "mammakompis", men när man får barn så är man i behov av att umgås med andra som har barn. Inte hela tiden men att kunna göra saker ihop med barnen är en stor glädje. Jag ska erkänna att jag är inte världsbäst på att leka med Cornelia eller hitta på kul saker med henne, men det är inte så kul att göra saker själv jämt, och inte heller med kompisar utan barn. Fast jag och EA hade grymt kul på lekplatsen i Emmaboda, men EA är ju EA med eller utan barn! (Älskar dig!)
Nu är både mor och dotter utpumpade och fruktansvärt trötta på vädret, trots att det nu är uppehåll och Cornelia faktiskt var ute och spelade fotboll med en grannpojke alldeles nyss, så vill vi ha sommar och sol ungefär....nu!

Har öppnat kuvertet nu.....

Jo, jag vet EA, men jag är så trött. Jag jobbar så himla mycket och jag orkar/hinner inte med allt, men ha tålamod, för snart kommer energin tillbaka, som ett brev på posten.