Jaha, så sitter man här än en gång uppsvälld som en elefant med magsår och hoppas att kilona ska trilla av en utan ansträngning. Fast jag vet att inget i livet kommer gratis. Allra minst viktminskning. Mår illa nu. Undrar om det är kroppens sätt att säga "NU RÄCKER DET, ETT KILO TILL OCH JAG LÄGGER AV!". Ska i alla fall gå på VV imorgon. Känns inte så kul att behöva lägga mina sista slantar på det, men det får ses som en investering i mitt liv. Den enda ekonomiska investeringen jag någonsin kommer att göra eftersom jag har absolut noll koll på något som har med fonder, aktieportföljer eller pensionssparande att göra. Sparande över huvudtaget verkar inte vara min grej. Jag lever för stunden, ingen vet vad som händer imorgon. Fast om jag verkligen hade den inställningen till 100% så skulle jag ju inte heller känna att jag behöver gå ner i vikt. Om jag ändå skulle kunna dö imorgon, spelar det någon roll om jag är stor, liten eller mittemellan?! Jo, det gör det. För när jag sneglar nedåt och ser mig själv i ett par vita leggings, då spelar det ingen roll hur mycket jag än intalar mig själv att vikten inte spelar någon roll. För det är f*n ingen vacker syn! Det borde stå små varningstexter på en del klädesplagg i butikerna. "Det här plagget bör ej bäras av överviktiga kvinnor, med risk för att orsaka obehag hos andra människor." Eller "Med hänsyn till dina medmänniskor bör du ej använda detta plagg om du väger över XX kg." Nä, nu ska jag gå och sätta mig framför TV:n, tycka synd om mig själv och mina hängbröst en sista gång. Ta en kopp persikate, kanske till och med gråta en skvätt över spilld mjölk. För att senare ta tag i mitt liv, gå och lägga mig, titta på C.S.I till Henkes ära och somna in som en uppgiven tjockis för sista gången!