Det är snarare så att det finns fler människor som tycker illa om dig än de som faktiskt gillar dig. Den insikten kom jag till för längesen, men många lever i en disillusion med tanken att "alla älskar mig och om någon inte gör det kan jag få dem att dyrka mig". Visst, det kan vara gulligt till en början med den sortens naivitet, men idag upptäckte jag att det går att omvandla den här söta egenskapen till ren och skär elakhet, enbart för att skydda dig själv mot att andra eventuellt kommer att tycka mindre om dig. I situationen som rådde idag blev det hela väldigt klart och uppenbart för mig. Den här egenskapen att aldrig ta konflikter om man kan komma att ses som mindre omtyckt är bara feghet i mina ögon. Vad som hände idag var att jag i stort sett blev ombedd att ta en konflikt åt en annan, trots att jag inte var inblandad överhuvudtaget, enbart för att denne inte ville "bli ovän" med någon. Det betyder indirekt att det var okej att jag kanske skulle komma att bli ovän med någon enbart för att dennes ynklighet och rädsla att inte vara omtyckt. Personen i fråga har själv sagt att den vill bli omtyckt av alla och inte klarar av att ha ovänner, men lille vän, alla kan inte tycka om dig! Jag tappade min respekt för denne idag, att aldrig säga vad man tycker, låta andra ta smällen och stå i ett hörn och tiga bara för att slippa konflikter och bara för att vara omtyckt. Jag kan ju bara säga så här; Jag är säger vad jag tycker i alla lägen och är inte konflikträdd och absolut inte rädd för att någon ska tycka illa om mig. Jag har snarare insikten att det finns många som inte gillar mig som person, men jag har i alla fall alltid stått på mig när det är något som jag har tyckt varit fel och det gör att jag hyser en respekt för mig själv som denne människa inte kan eller borde göra.

Låt inte andra göra ditt skitgöra för att du är rädd för att alla inte kommer att tycka om dig. Det gör de ändå inte!

Lyfter på hatten till nästa gång
Jessica Petersson