Synonymer för trötthet är sömnighet, dåsighet och utmattning. Så vad är då ett gemensamt ord för de båda. Uppgiven och trött. Uppgiven eller trött. Uppgiven på grund av trötthet eller tvärtom. Min sanning är i vilket fall att jag de senaste tre dagarna har varit läskigt utmattad. Jag blir alltid slö i kroppen när jag är ledig. Med ledig menar jag att inte ha något planerat. Jag kan nog skylla en del av tröttheten på fredagskvällen, som förvisso var underbar, men efter ett 10-timmarspass och ytterligare 1 timmes städning och dessutom 6-7 timmars värdinnetyngande sysselsättningar. Då är det inte märkvärdigare än att jag sov i 13-14 timmar på lördagen, men så även på söndagen och måndagen. Dessutom med ett sjukt barn. Idag kräktes hon dessutom på mig. Det var verkligen jättemysigt.

Det har förutom detta inte ens gått bra med min nedgång. Att trilla av vagnen efter redan en vecka är löjeväckande. Jag har dock inte gått tillbaka till mina gamla vanor, men jag har heller inte följt mina nya. Så den här veckans eldprov kommer att utebli för att köra stenhårt veckan som kommer. Fredagens dunderfest till trots. Jag har kommit fram till att om jag ska lyckas nå mitt mål inom den tidsramen jag vill så måste jag:

1.       Jobba konstant

2.       Ha människor kring mig konstant

3.       Aldrig vara hemma

Inget av alternativet fungerar särskilt bra för mig. Men kanske en kombination. Jobba ganska mycket, utöka mitt sociala liv och vara utomhus mer. Det är taget!

Till nästa gång.