Jag måste skaffa nya vänner. Gillar inte ens de jag har, haha, såklart pratar jag inte om dig. Skämt å sido så orkar jag inte lägga ner energi på att bry mig och engagera mig i de som ALDRIG ger något tillbaka. Kan inte ens tala sanning liksom, försöker vara unika och mystiska. Bullshit! NI är exakt som alla andra, ni har bara andra sätt att dölja det på. Någon har en gång sagt till mig: "Take a step back, shift focus, if you don't like what you see; change it. That's how people grow up." Så sant så sant! Det är dock inte särskilt mycket jag gillar när jag ser er i ett större perspektiv. Kan låta melodramatiskt - frenemies kallas det visst!

Aja, jag har vänner som beter sig som vänner och er älskar jag djupt, ni vet vilka ni är! Men allt det där molntussandet och låtsaslekandet tar slut NU! MOHAHA

Cornelia har lärt sig att trampa men inte att bromsa. Idag sa hon att hon hellre cyklar rakt in i en stolpe än att trilla för att hon bromsar för hårt. Vi bröt ihop av skratt. Ställde undan cykeln och shoppade lite. Nu sitter vi framför en film "Why I wore lipstick to my mastectomy", den är väl sådär. Cornelia sover sött. Vi ska nog också snart gå och lägga oss. Den oväntade värmen tog kål på mig.