Har lyckats leva mina 26 år utan så mycket som en stukning. Enbart blåmärken och skrapsår, någon enstaka sträckning på fotbollsplanen, men så igår hände det. En blödning och ett utsträckt ledband i höger fot. Det gör ont som satan. Jag brukar inte gnälla över smärta, men idag har tårarna växlats med ilskna skrik och dovt jämmer. Ska trots ordinerad vila upp och jobba imorgon. Slipper cykla dock. Ett stort tack till dig! Hade precis kommit igång med löpningen igen, men nu måste jag vila i en vecka.

Har tryckt i mig en hel karta med Panodil och en halv med Ipren under dagen och mer lär det bli för att få någon sömn under natten. Upp med tuppen för jobb imorgon. Kom aldrig och säg att jag inte gör allt för mitt jobb.

Peace out!